– Är du nervös?
– Inte särskilt – jag ser det som en skolteater. Det får vara dåligt, det är okej.
– Så du menar att du inte … ?
– Du kan väl inte på allvar tro att jag tyckte det var bra?
– Mamma, va fan!?!?!

Hoppsan. Förlåt. Men nej, alla dessa avslutningar, danser, julspel och cabareter som aldrig tog slut … Först har vi 1A, 1B, 1C och sen 1D. Och sen 2 och 3 och 4 och 5 och 6. Och sen den där jävla rektorn som ska ha sina minutes of attention som höll på i en halv evighet. Och man satt på nån vass bänk och bara – led. Nej, jag tyckte inte det var bra. Men du var bra, Simone. Du är bra.