Blog Image

Shit happens

fickparkering

Resor Posted on Wed, April 13, 2011 17:56:13

Det finns få saker som gör mig så stolt och nöjd som att göra en riktigt snygg fickparkering. Den ska vara trång, nästan omöjlig, och bli klar på tre vridmoment. Helst ska nån skeptiker se på också, gärna man, och det ska vara tydligt att han ser fram mot ett misslyckande från en kärring som inte har nån koll på vare sig centimetrar eller verklighet.


Ha!
Did it again, igår. Och då har jag ändå en dragkrok som inte syns på bilden, men den tar bort nån decimeters manöverutrymme. Petade inte ens på de andra bilarna. Total koll. Svisch svisch svisch bara.
Tror jag själv blev nån centimeter längre på kuppen. I’m so best, sha la la la la, I’m so best, sha lalalalala …



ftalaterna anfaller

Film/TV Posted on Wed, April 13, 2011 11:24:46

Såg en utmärkt dokumentär av Stefan Jarl på SVT nyss, Underkastelsen, som handlade om alla dessa kemikalier som snurrar runt överallt. Han hade mätt halterna i sitt och andras blod. Bisfenol A och ftalater och DDT och hundtratals andra och sen drogs slutsatser som ledde till ADHD, testikelcancer och tvåkönade lakor.

Det går inte att värja sig. Dessutom har man ju gjort sitt till, för att förorena sig själv.

När jag var en fem sex år fick jag en låtsasklocka med självlysande visare. De lyste starkt och neongrönt, Gud vet vilka radioaktiva ämnen som fick den att skimra så fint. Älskade den, sov med den på kudden.
Älskade också att leka med kvicksilverdropparna som rann ut när tempen gick sönder. Petade på dem så de små kulorna splittrades och puttade på dem så de sögs ihop igen. De var så underbart runda och liksom glada och rann så lätt över golvet. Sen dammsög jag upp dem, och där låg de och osade i dammsugarpåsen i veckor, till glädje för samtliga familjemedlemmar inklusive katten.
Målade om mitt flickrum och sov med penslarna i ett öppet tråg fullt med thinner under sängen.
Mamma och pappa rökte massor, minns hur fint rökslöjorna böljade mellan TV-middagen och TV-n i kvällssolen. Vi åt nästan alltid middag framför TV-n, för den delen.
Min basföda bestod av Skogaholmslimpa med smör och socker på. Det varvades med makaroner, ketchup och hårdstekt fläskkotlett. Nu äter jag mest rostat bröd och har tagit bort kotletterna. De flesta av mina bostäder har haft mögel, i badrum eller kondensrinnande fönsterkarmar.
Och ändå är jag 52, betydligt äldre än de flesta stenåldersmänniskor nånsin blev, och ganska frisk och gillar techno och att klättra i träd och bygga enorma skepp, så jag tänker inte noja för sånt. Jag har fått mer liv än jag vågat drömma om. Och än är det inte slut. Med eller utan mjukgörare och flamskyddsmedel i blodet.
Men ändå – det är förjävligt, hur vi ställer till det för oss och planeten …